Hanna Lager har läst Arbetsbiens kärlek av Alexandra Kollontaj. Under våren har jag sjösatt ett projekt jag funderat på länge, nämligen att sammanställa en feministisk litteraturkanon. Först utlyste jag en nomineringsprocess på bloggen och sedan tog jag hjälp av en expertjury som bestod av bland andra litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström och Expressens kulturchef Karin Olsson.

Aleksandra Mikhaylovna Kollontay, Russian revolutionary who advocated radical changes in traditional social customs and institutions in Russia and who later, as a Soviet diplomat, became the first woman to serve as an accredited minister to a foreign country.

Aleksandra Mikhajlovna Kollontaj (russisk: Александра Михайловна Коллонтай, tr. Aleksandra Mikhajlovna Kollontaj, født 19. marts/31. marts 1872 i Sankt Petersborg, død 9. marts 1952 i Moskva) var en russisk kommunistisk revolutionær, og blev i 1919 verdens første kvindelige minister HUGO KOLLONTAJ (1750-1812), Polish politician and writer, was born in 1750 at Niecislawice in Sandomir, and educated at Pinczow and Cracow.

Dessutom blev hon diplomat – i femton år var Aleksandra Kollontaj Sovjetunionens sändebud i Stockholm. 15 juli 2008 av Joakim Thelander. "Jag föddes i en ödesdiger tid”, skrev den ryskfödda politikern, Hugo Stumberg Kołłątaj, also spelled Kołłątay (pronounced Ko-won-thai, 1 April 1750 – 28 February 1812), was a prominent Polish constitutional reformer and educationalist, and one of the most prominent figures of the Polish Enlightenment. Kollontaj blev världens första kvinnliga ambassadör, och hon befann sig mellan 1930 och 1945 i Sverige där hon fick många vänner och blev en av nyckelfigurerna i den så kallade Alexandra Kollontaj 1872-1952 För ögonblicket finns följande verk på svenska; antingen direkt i arkivet eller som länkar till andra hemsidor: 1908: Kvinnans kamp för ekonomisk frigörelse. 1908: Kvinnan och familjen. 1908: Kvinnans kamp för politiska rättigheter.

Till början av artikeln Aleksandra Kollontaj föddes i en adelsfamilj, fadern var general i tsarens armé, och Kollontaj studerade i Schweiz. Tillbaka i Ryssland deltog hon i revolutionär verksamhet, vilket ledde till att hon måste fly utomlands. Find other Nordic Authors named Kollontaj, others born in 1872 or deceased in 1952.

Alles over Aleksandra Kollontajs dagböcker 1930-1940 door Aleksandra Michajlovna Kollontaj. LibraryThing is een catalogiseer- en sociale netwerksite voor

1917 gav hon Lenins aprilteser sitt stöd och talade, i egenskap av Centralkommittémedlem, ivrigt för novemberupproret. KOLLONTAJ, Aleksandra (1872–1952) Ambassadör, kvinnosakskämpe Aleksandra Kollontajs betydelse i Finlands historia är beaktansvärd.

Mellan åren 1930 och 1945 var Aleksandra Kollontaj Sovjetunionens ambassadör i Stockholm. Redan 1912, som ung socialistisk revolutionär i exil från Tsarryssland, besökte hon dock Stockholm och höll tal på Stockholms Arbetarekommuns 1:a maj demonstration.

Aleksandra Kollontaj var en av det tidiga 1900-talets stora socialistiska och feministiska agitatorer. Genom sina ideologiska och diplomatiska insatser kom hon att bidra till både arbetarrörelsens starka framväxt och fredsdiplomatin under 1900-talets första hälft. En sexuellt emanciperad kommunistisk kvinnas memoarer. Kollontajs självbiografi. Kvinnans kamp för frigörelse.

Utgiven av Federativs förlag 1978.
Lon 17 aring

Av Kollontaj kommer jag att, utöver Arbetsbiens kärlek, använda mig av de två böcker Födelseår: 1971. Kön: Kille. Här kan du posta (och läsa) meddelanden i kollontaj:s gästbok. Skriv ett meddelande i min gästbok. Du måste vara medlem och inloggad för denna funktion!

Pionjär. Aleksandra Kollontaj blev historiens första kvinnliga regeringsledamot när hon blev folkkommissarie för sociala frågor i Sovjetunionens riksdag.Här talar hon i Moskva 1921 i egenskap av ledare för kommunistpartiets kvinnoavdelning. Kollontaj kritiserade det kommunistiska systemet för att hon tyckte att de styrande inte tog hänsyn till kvinnorna och hon såg redan tidigt hycklarna och de som ändå ville sko sig på andra. Hennes kritik kom aldrig att hörsammas, hon blev istället för obekväm för regimen.
Laser pen

Alexandra Kollontai 1872-1952. Biography Image Gallery Intro to Alexandra Kollontai. To the Woman Worker, MP3 Audio of Kollontai speaking. (Translation)

After taking orders he went (1770) to Rome, where he obtained the degree of doctor of theology and common law, and devoted himself enthusiastically to the study of the fine arts, especially of architecture and painting. Alekszandra Mihajlovna Kollontaj (oroszul: Александра Михайловна Коллонтай (születési neve Domontovics); Szentpétervár, 1872. március 19. – Moszkva, 1952. március 9.) orosz forradalmár, szovjet politikus, diplomata, író, a marxista feminizmus képviselője. Alexandra Mihailovna Kollontai (în rusă Александра Михайловна Коллонтай), născută Domontovici (în rusă Домонтович; n.

Aleksandra Mikhajlovna Kollontaj (russisk: Александра Михайловна Коллонтай, tr. Aleksandra Mikhajlovna Kollontaj, født 19. marts/31. marts 1872 i Sankt Petersborg, død 9. marts 1952 i Moskva) var en russisk kommunistisk revolutionær, og blev i 1919 verdens første kvindelige minister

Hon blev tidigt aktiv i den revolutionära rörelsen i Ryssland och tillhör alltså det gamla gardet ryska revolutionärer. 1917 gav hon Lenins aprilteser sitt stöd och talade, i egenskap av Centralkommittémedlem, ivrigt för novemberupproret. KOLLONTAJ, Aleksandra (1872–1952) Ambassadör, kvinnosakskämpe Aleksandra Kollontajs betydelse i Finlands historia är beaktansvärd.

Kommunismen och familjen. Ur FI 5/75. Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen. En klassisk föreläsningsserie som Kollontaj höll vid Svedlov-universitetet under Kollontaj tycker folk är besvärliga som inte fattar läget, men stänger inga dörrar, blir inte provocerad. Utan att öppet vara emot vinterkriget agerar hon ändå förhållandevis självständigt tillsammans med en estnisk-finsk bekant från emigrationstiden, Hella Wuolijoki (nyligen skildrad i Erkki Tuomiojas Ett stänk av rött ), för att få parterna till förhandlingsbordet. Aleksandra Kollontaj: världens första kvinnliga regeringsmedlem och ambassadör, central aktör i ryska revolutionen, feminist och författare av både skönlitteratur och politiska klassiker. Hennes vision om fri kärlek och ”den nya kvinnan” med rätt till sin sexualitet och sitt arbete provocerade.